Artikel

Hur mäter man varumärkeskännedom? Metoder och nyckeltal

Vattendroppe som studsar upp ur en vattenyta och sprider ringar

Varumärkeskännedom mäts med frågor i en bestämd ordning. Först får den som svarar nämna varumärken utan hjälp, och sedan läser intervjuaren upp en lista och frågar vilka av dem man känner igen. Ordningen är viktig, men siffrorna blir användbara först när man har frågat rätt personer och jämför resultatet med något, såsom konkurrenternas siffror.

Top of mind, spontan och hjälpt kännedom

I en undersökning av varumärkeskännedom brukar man skilja mellan tre nivåer:

  • Top of mind: Det varumärke som den tillfrågade nämner först, utan några förslag.
  • Spontan kännedom: Alla varumärken den tillfrågade kan nämna utan hjälp.
  • Hjälpt kännedom: De varumärken den tillfrågade känner igen när intervjuaren läser upp dem. Kallas ibland stödd kännedom.

Ta affärssystem som exempel. Om en ekonomichef som får frågan först svarar SAP, är SAP top of mind för den personen. Lägger personen sedan till IFS och Microsoft ingår alla tre i den spontana kännedomen. När intervjuaren därefter läser upp en lista känner personen oftast igen fler leverantörer än de som kom upp spontant.

Skillnaden mellan spontan och hjälpt kännedom är också värd att titta på. Marknadsföringsprofessorn Kevin Lane Keller skiljer i en ofta citerad artikel mellan att känna igen ett varumärke och att själv komma ihåg det. Hur viktigt respektive mått är beror enligt Keller på var köpbeslutet fattas. Står kunden i en butik med varumärkena framför sig väger det till exempel tyngre att känna igen dem. Keller pekar också på att ett känt varumärke har större chans att hamna bland de få alternativ som köparen överväger på allvar. När en person själv sätter ihop en lista över tänkbara leverantörer har den inga varumärken framför sig, och då blir det i stället viktigare att varumärket finns tillhands i minnet.

Så ser många köp ut inom B2B. I en analys från Bain & Company kallas den här listan ”Day 1-listan”, alltså de leverantörer som köparen har i tankarna redan när köpet börjar. Enligt analysen köper omkring 90 procent av företagsköparna från en leverantör på den listan. Ett varumärke som många känner igen men få nämner spontant har svårare att hamna på den listan, och därmed också att vinna affären. Den spontana kännedomen ger en bra fingervisning om ni sannolikt skulle finnas med på en sådan lista.

Därför är ordningen på frågorna viktig

Eftersom den spontana kännedomen säger så mycket behöver den mätas innan den som svarar har fått några ledtrådar. Har någon precis hört en lista med fem leverantörer går det inte längre att mäta vilka varumärken personen hade kommit på själv. De hjälpta frågorna ställs därför alltid efter de spontana.

I våra intervjuer betyder det att intervjuaren inte nämner några varumärken förrän de spontana frågorna är klara. Svaren antecknas ordagrant, och om någon svarar ”vet inte” brukar vi fråga en gång till, men inte fler gånger. När varumärkena sedan läses upp sker det i slumpmässig ordning, så att det första namnet på listan inte får en fördel.

Ett knep är att lägga in ett påhittat varumärke i listan. Andelen som säger att de känner till det visar hur många som svarar ja av vana, och ger en känsla för hur mycket av den hjälpta kännedomen som går att lita på.

Hur mäter man varumärkeskännedom inom B2B?

Frågorna är desamma som för konsumentvarumärken. Det som skiljer är att målgruppen är smalare och svårare att nå. Resultatet blir bara användbart om man har pratat med rätt företag och rätt personer, och därför läggs mycket av arbetet innan intervjuerna börjar.

I exemplen nedan utgår vi från ett antal varumärkesundersökningar som vi har genomfört åt en byggmaterialtillverkare. Målgruppen var bland annat yrkesverksamma som väljer eller påverkar valet av byggmaterial, som arkitekter, byggföretag och återförsäljare.

Inom B2B är fyra saker särskilt viktiga:

  • Förarbete: Definiera först vilka företag som ska ingå utifrån bransch, storlek, segment och geografi. Därefter tas en lista över relevanta företag fram, och sedan kontrolleras den innan intervjuerna börjar. För byggmaterialtillverkaren använde vi sekundärkällor för att hitta och kontrollera företagen.
  • Kontrollfrågor: Intervjun inleds med några frågor som säkerställer att man pratar med rätt person. För byggmaterialtillverkaren var den första frågan om företaget arbetade med det aktuella byggmaterialet i större projekt, som flerbostadshus, skolor och kommersiella byggnader. Därefter frågade vi om personen fattar beslut själv, tillsammans med andra eller påverkar besluten. Den som inte uppfyllde kraven tackades för sin tid.
  • Styrt urval: Fördela intervjuerna över de segment som är viktiga för frågeställningen, som kundtyper eller företagsstorlekar. Utan en sådan fördelning riskerar det segment som är lättast att nå att dominera resultatet. För byggmaterialtillverkaren i tidigare exempel fördelades intervjuerna till exempel mellan beslutsfattare i de olika målgrupperna, så att ingen enskild grupp skulle ta över resultatet.
  • Befintliga kunder eller inte: Bestäm i förväg om nuvarande kunder ska ingå. Om de utesluts blir kännedomen lägre, och det behöver man ha med sig när siffrorna tolkas.

När man väl har rätt person på tråden lönar det sig att ställa fler frågor än de om kännedom, eftersom det tar tid att nå beslutsfattare.

Vilka nyckeltal används i varumärkesmätning?

Kännedom är bara det första av flera nyckeltal som kan mätas i en varumärkesmätning. Ett sätt att välja de övriga är att utgå från en så kallad varumärkestratt (brand funnel), som beskriver stegen från att känna till ett varumärke till att köpa och rekommendera det. De exakta stegen varierar mellan olika modeller. Tabellen nedan visar de nyckeltal vi oftast tar med och hur frågorna kan formuleras.

NyckeltalVad det visarExempel på fråga
Top of mindVilket varumärke som är starkast förknippat med kategorin”Vilket varumärke inom [kategori] är det första du kommer att tänka på?”
Spontan kännedomVilka varumärken som finns i minnet utan hjälp”Vilka andra varumärken inom [kategori] känner du till? Nämn så många du kan.”
Hjälpt kännedomHur många som känner igen varumärket”Känner du till något av följande varumärken?”
ÖvervägandeOm varumärket finns med bland alternativen inför ett köp”Vilka av dessa varumärken har du övervägt att köpa från under de senaste tre åren?”
KöpOm intresset har lett till köp”Vilka av dessa varumärken har du eller ditt företag köpt från under de senaste tre åren?”
PreferensVilket varumärke man helst väljer och varför”Vilket är ditt föredragna varumärke inom [kategori]? Varför?”
FörtroendeHur mycket man litar på varumärket”Hur stort förtroende har du för [varumärke] på en skala från 1 till 5?”
Rekommendation (NPS)Om man skulle rekommendera varumärket till andra”Hur troligt är det att du skulle rekommendera [varumärke] till en vän eller kollega?”

Tidsperioden i frågorna om övervägande och köp anpassas efter hur ofta kunderna köper. I undersökningarna för byggmaterialtillverkaren som nämndes tidigare så gällde frågorna de senaste tre åren.

Den sista raden i tabellen, rekommendation, mäts ofta som NPS (Net Promoter Score). Frågan besvaras på en skala från 0 till 10, och poängen räknas som andelen som svarar 9 eller 10 minus andelen som svarar 0 till 6, enligt Bain & Company, där måttet togs fram 2003. NPS används också i kundundersökningar, liksom NKI.

Går man tillbaka till varumärkestratten som nämndes ovan, visar stegen i tabellen var kunderna faller bort. Om många känner igen varumärket men få har övervägt det, är kännedomen sannolikt inte problemet. Förklaringen kan då snarare ligga i hur varumärket uppfattas eller i själva erbjudandet. För att förstå vilket kompletterar vi nästan alltid med frågor om hur varumärket uppfattas:

  • Associationer: En öppen fråga, till exempel ”Vad förknippar du med [varumärke]? Nämn ett till tre ord.”
  • Egenskaper: En fråga om hur viktiga olika egenskaper är vid val av leverantör, och en om hur varumärket presterar på samma egenskaper.
  • Hinder: En fråga om varför personen inte har övervägt varumärket, till exempel på grund av pris, sortiment eller service.

Frågor om uppfattning kan bara ställas till dem som känner till varumärket, så underlaget krymper för varje steg i tratten. Det är ytterligare ett skäl att styra urvalet från början. Vill man kunna säga något om förtroende i ett visst segment behöver tillräckligt många i det segmentet känna till varumärket.

Så tolkar du resultatet

En kännedomssiffra blir mer användbar när den sätts i relation till något annat, till exempel:

  • Konkurrenterna: Mät alltid flera varumärken i samma fråga. Om 40 procent känner till ert varumärke betyder det en sak när den största konkurrenten ligger på 45 procent, och något helt annat när den ligger på 80.
  • Andra segment: Resultaten kan skilja sig mycket mellan målgrupper. Med ett styrt urval går det att se var varumärket är starkt och var det behöver bli mer känt.
  • Tidigare mätningar: En enskild mätning är en ögonblicksbild. Med återkommande mätningar går det att se om en kampanj eller en lansering har gjort skillnad.

Jämförelser över tid håller bara om frågorna, urvalet och metoden är desamma varje gång. Annars kan en förändring i siffrorna lika gärna bero på att man har mätt på ett annat sätt.

Göra själv eller ta hjälp?

Ett företag kan själv skicka en enkät till sina kunder, och som en första fingervisning kan det räcka. Det som är svårare att göra på egen hand är att nå dem som inte redan är kunder och att få neutrala svar. Svaren kan påverkas av att den tillfrågade vet vilket varumärke som frågar, och därför brukar man inte avslöja vem som har beställt undersökningen. Om beställaren ska nämnas görs det i slutet av intervjun, när alla kännedomsfrågor är besvarade.

Vår rekommendation är att låta en extern part genomföra mätningen. Då når man även dem som inte är kunder, och svaren påverkas inte av vem som frågar. Med samma frågor och samma metodik varje gång går resultaten dessutom att jämföra från en mätning till nästa.

Oavsett om ni gör mätningen själv eller tar hjälp är spontan kännedom bland dem som fattar inköpsbesluten det mått vi skulle börja med. Jämför med era största konkurrenter, så ser ni om ni finns med på den lista som köparna har redan när köpet börjar.

Vill ni veta hur känt ert varumärke är?

Vi har mätt varumärkeskännedom bland både beslutsfattare och konsumenter i många olika branscher. Här kan du läsa mer om en varumärkesanalys som vi genomförde åt ett ledande nordiskt legal tech-bolag. Berätta vilken marknad ni vill förstå, så föreslår vi ett upplägg. Läs mer om våra marknadsundersökningar eller ta kontakt.

Ta kontakt >>>

Hör gärna av dig

Om du har några frågor eller bara är nyfiken på att veta mer om vad vi kan hjälpa till med, så är du varmt välkommen att kontakta oss.